Archive for April, 2013


April 10, 2013

Fox News on April 9, 2013, reported that the U.S. Air Force’s Space Command center has officially designated six cyberweapons in its digital arsenal, an senior officer said — opening the door to a codified definition of cyberwar. Excerpts below:

Lieutenant General John Hyten, vice commander of Space Command, said the new designations would help the military to fund the rapidly changing theater of war, according to Reuters.

Hyten did not offer any details on what the weapons were, whether “cyberbombs” like the Stuxnet virus that temporarily disabled Iran’s nuclear power ambitions or something more mundane, like well trained cyber soldiers or digital tools that might facilitate attacks on electronic, real-world weapons.

But the very act of acknowledging such weapons has dramatic implications, said Mischel Kwon, former director of the U.S. Computer Emergency Readiness Team (US-CERT) and former Chief IT security technologist at the Department of Justice.

“What is a cyberweapon? Does it kill? Does it destroy? Does it hurt human beings? Is there life at risk because of the use of this?” Kwon told

“If we’re going to call [these capabilities] weapons, are we going to have to revisit treaties? And rethink how they fit in the context of international negotiations? It opens a lot of discussions that have needed to take place, because we don’t have a way of talking about things that happen and align them with plain English language in the physical world.”

Hyten’s comments — given at a cyber conference held in conjunction with the National Space Symposium in Colorado Springs — were meant to underscore the challenges of funding cyber in a difficult budgetary period; Hyten said the Air Force planned to expand its cyber workforce of about 6,000 by 1,200 people, including 900 military personnel.

“We have to do this quickly. We cannot wait. If we just let decades go by, the threat will pass us screaming by,” he said.

When the U.S. is officially at war, a specific definition and set of terms is applied, she noted.

“Does that same definition apply to cyber or is there another well-crafted set of words we need to define cyberwar?”



April 9, 2013

The Washington Times on April 8, 2013, published an AP report on the United States joining 29 other naval powers for a massive sea drill to practice mine-sweeping and ship-escort maneuvers in the Persian Gulf. Excerpts below:

The International Mine Countermeasures Exercise is set for May 3-30, The Jerusalem Post reported.

Previous similar naval exercises came during times of high tension between Israel and Iran. During last year’s sea drill, for example, Iran vowed to block the heavily traveled Strait of Hormuz — the main transport system for the gulf’s oil and gas.

This drill — which in part trains against pirate attacks — comes at a time of relative peace for the allied players, The Post reported.


April 8, 2013

AP on April 7, 2013, reported that former Ukrainian Interior Affair Minister Yuriy Lutsenko had been pardoned by Ukraine’s president. Lutsenko, 48, a close ally of imprisoned former Prime Minister Yulia Tymoshenko. Ukraine’s president on Sunday pardoned Lutsenko, 48, moving toward fulfilling a key demand on Kyiv’s path to integrate closer with the European Union.

Swedish Foreign Minister Carl Bildt on April 8 called the release of former Minister Yuriy Lutsenko and others “a good first step”, and added that more should follow.


April 7, 2013

Fox News on April 7, 2013, published an AP report on a weekend cyberattack campaign targeting Israeli government websites that failed to cause serious disruption, officials said. The attacks following warnings in the name of the hacking group Anonymous that it was launching a massive attack. Excerpts below…

Yitzhak Ben Yisrael, of the government’s National Cyber Bureau, said hackers had mostly failed to shut down key sites.

“So far it is as was expected, there is hardly any real damage,” Ben Yisrael said. “Anonymous doesn’t have the skills to damage the country’s vital infrastructure.

And if that was its intention, then it wouldn’t have announced the attack of time. It wants to create noise in the media about issues that are close to its heart,” he said.

Posters using the name of the hacking group Anonymous had warned they would launch a massive attack on Israeli sites in a strike they called (hash)OpIsrael starting April 7.

Israel’s Bureau of Statistics was down but it was unclear if it was hacked. Media said the sites of the Defense and Education Ministry as well as banks had come under attack the night before but they were mostly repelled.

Israeli sites reported brief cyberattacks on the stock market website and the Finance Ministry website Saturday night. But the two institutions denied the reports.

Israeli media said small business had been targeted. Some homepage messages were replaced with anti-Israel slogans, media said. In retaliation, Israeli activists hacked sites of radical Islamist groups and splashed them with pro-Israel messages, media said.

In January last year, a hacker network that claimed to be based in Saudi Arabia paralyzed the websites of Israel’s stock exchange and national airline and claimed to have published details of thousands of Israeli credit cards.

A concerted effort to cripple Israeli websites during the November 2012 fighting in Gaza failed to cause serious disruption. Israel said at the time that protesters barraged Israel with more than 60 million hacking attempts.


April 6, 2013

The Washington Times on April 3, 2013, reported that South Korea is pressing the Obama administration for U.S. permission to produce its own nuclear fuel, a move that experts said could trigger a wider atomic arms race in North Asia. Excerpts below…

The Wall Street Journal reported that the talks between Seoul and Washington, though part of a broader, long-term civilian nuclear cooperation agreement, are taking place as tensions crest on both sides of the divided Korean Peninsula.

North Korea announced earlier that it would reopen a graphite-moderated reactor, the spent fuel from which can be reprocessed into weapons-grade plutonium. Although North Korea already has an estimated six to eight bombs’ worth of plutonium, the announcement will fuel calls in South Korea for the country to get its own atomic weapons capability.

“They are pushing hard for this reprocessing ability,” said Sen. Bob Corker, Tennessee Republican, who met with South Korean leaders last week in Seoul, including President Park Geun-hye, who is slated to visit Washington in May. “There is a lot of national pride in this.”

“This government has no intention at all of pursuing nuclear capabilities in terms of weapons,” a senior government official in Seoul said.

But U.S. lawmakers and proliferation specialists are concerned that the technologies Seoul wants to use — enriching uranium and reprocessing spent reactor fuel into plutonium — would provide it with the capabilities to make fissile materials for a nuclear bomb, The Journal reported Wednesday.

That will further inflame tensions across the divided peninsula and risk sparking a broader arms race in Northeast Asia, potentially including Japan, Taiwan and even mainland China.


April 5, 2013

Kunskaperna i geografi brister ofta i dagens skolor. Media presenterar alltför litet geostrategi och geopolitiskt tänkande. Man behöver bara gå tillbaka till upptäckternas tidevarv för att förstå geografins betydelse. Amerika hade därmed ett nära förhållande till geografi från början. Upptäcktsresorna på den den nordamerikanska kontinenten är fortfarande levande i USA:s kultur. Från åtminstone 1890-talet betraktades geografin som en del av vardagen.

Det är dags att återuppliva kartkunskaper (topografi och kartläsning) i skolorna så att eleverna förstår hur synen på tid och rum har förändrats under årtusendena. Arvet efter Kjellén, som förklarade hur nationer utvecklades och i vilken riktning de färdades, är till stor del bortglömt i skolan.

Under tiden efter andra världskriget studerades geopolitiken enbart för sitt historiska värde men nästan allt strategiskt tänkande i västvärlden har sina rötter i geopolitiken. I själva verket har amerikansk utrikespolitik ända sedan 1890 styrts av geostrategiska grundtankar. Den pågående globaliseringen borde, inte bara i Europa och Sverige utan även i Förenta Staterna, öka intresset för geopolitiken.

Det antika Grekland, så avgörande för västvärlden, hade sin identitet klar. Där var man européer och talade om de som bodde i öster som ”asiater”. Det romerska imperiet byggdes upp kring Medelhavet. Det var i Europa det westfaliska statssystemet växte fram. Det kalla kriget skapade onaturliga gränser genom kommunistiska erövringar.

Kina är ett klassiskt exempel på geopolitik i praktiken men det officiella Kina värjer sig mot den geopolitiska vetenskapen (bortsett från Mahan, se ovan) på samma sätt som det kommunistiska Sovjetunionen. Geopolitiken var ”imperialistisk” till sin natur hävdades då i Moskva. För den som vill få en övergripande geopolitisk och geostrategisk bild av Kina och landets historia finns till exempel boken China: A Macrohistory av Ray Haung (1989).

Geopolitiska kartböcker är betydelsefulla. Under senare år har den brittiske geopolitikprofessorn em. Ewan Anderson publicerat en rad värdefulla geopolitiska kartböcker: Anderson, Ewan, An Atlas of World Political Flashpoints – A Sourcebook of Geopolitical Crisis. London, 1993, Anderson, Ewan, International Boundaries and Global Political Flashpoints: An Atlas of Conflict: A Geopolitical Atlas, 2003 och Anderson, Ewan, International Boundaries: A Geopolitical Atlas, 2004.

För kartbokens och kartans historiska utveckling i allmänhet se Jeremy Black, Maps and History, Yale University Press, 1997.

Geopolitiken förekommer i dag i alla mediasammanhang: i dagstidningar, tidskrifter och på TV för att inte tala om Internet. Geopolitiken, när den skildras i dagstidningar, görs ofta om så att betecknas enbart som en maktlära. Sanningen är att geopolitiken är en vetenskap för att analysera internationella relationer med huvudvikt på geografins betydelse.


April 3, 2013

Enligt Spykman var det största hotet när han skrev sina geopolitiska verk självfallet att Tyskland segrade i Europa och Japan i Asien under andra världskriget. Det skulle innebära ett slut på maktbalansen i Eurasien och skulle ge segrarna möjligheter att vända sig mot Amerika under efterkrigstiden. Man skulle i praktiken kunna åstadkomma containment av Nordamerika.

En allierad seger under andra världskriget skulle leda till att USA kunde projektera sin makt och inflytande i randområdet i Eurasien. I stället kunde USA verkställa containment av Eurasien.

USA måste i försvaret av Väst se till att någon dominerande makt eller koalition av stater inte växte fram i Eurasien, som kunde utgöra ett hot.

Om stormakterna i Eurasien förblev splittrade skulle USA kunna kontrollera oceanernas sjövägar och använda randområdet som en framskjuten front.

Kontrollen av oceanerna var avgörande eftersom de utgjorde ett skydd för USA. De kunde användas av konkurrerande nationer för att få tillgång till det västliga halvklotet.

Viktigt var också att USA inte drog sig tillbaka till ”fästningen Amerika” utan hade ett framskjutet försvar inom randområdet.


April 2, 2013

Storbritannien var länge den ledande sjömakten i världen och fungerade som balanserande makt i förhållande till maktstriderna på den europeiska kontinenten. De främsta makterna som sökte dominans i Europa var Ryssland, sedan Sovjetunionen och även Tyskland. Det ledde till första och andra världskriget och det kalla kriget. Det europeiska enandet efter det kalla kriget har medfört att USA inte spelar samma balanserande roll i Europe som 1945 till 1991.

Under det kalla krigets inledningsskede förde USA en politik för att åstadkomma en befrielse av de europeiska länder som Sovjetunionen erövrade efter andra världskriget. Denna politik förändrades under slutet av 1940-talet och ersattes av ”containment”, ett tillbakahållande av Sovjet med fredliga medel. Denna politik förändrades under president Ronald Reagans presidentperioder under 1980-talet, då seger över Sovjet i det kalla kriget blev målet. För att bidra till den sovjetiska kollapsen använde Reagan främst ekonomisk och politisk krigföring.

Under det kalla kriget hade USA ett stort antal militära baser runt omkring i världen. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 har hotet mot Västeuropa och de befriade central- och östeuropeiska staterna minskat. Det har medfört att USA efter millenieskiftet mer kommit att ägna intresse åt stormakten Kinas framväxt och Stilla Havsområdet.

Av stor betydelse har sedan USA blev enda supermakt randområdet i Mellersta Östern haft (Iran, Irak och Afghanistan). Ur geopolitisk synpunkt är det mycket som talar för att USA bör inleda samma sorts politik som gentemot Sovjetunionen mot Kina, som stadigt ökat sin ekonomiska och militära styrka efter Sovjetunionens fall. Detta skulle vara möjligt med hjälp av det stora antalet allierade stater USA har i Asien.

Förhållandena mellan USA och Eurasiens randområden har en avgörande betydelse för världspolitiken.


April 1, 2013

Det var den svenske politikern, statsvetaren och geografen Rudolf Kjellén, som skapade termen geopolitik vid slutet av 1800-talet.

Den brittiske geografen Halford J. Mackinder (1861-1947) hävdade att det stora slätt- och stäppområde, som sträcker sig från Ungern i väst till Mongoliet i öst var ett dominerande område. Han kallade först delar av Sibirien för ”pivot area” men kom senare att kalla det ”hjärtlandet”.

Den stat som hade makten i hjärtlandet skulle ha möjlighet att därifrån vara i stånd att lägga under sig stater till öst, syd och väst. Det hade nästan lyckats för mongolerna, som på 1200-1300-talet lade under sig västra Ryssland, Ungern, Svarta Havsområdet, Turkiet, Syrien, Irak, Iran och Pakistan, samt Kina, nordvästra Indien, Tibet och Korea.

Ryssland och Sovjetunionen kom i viss utsträckning historiskt att bli mongolernas arvtagare.

Den amerikanske geopolitikern Nicholas J. Spykman (1893 – 1943) var född i Nederländerna. Han hävdade i sitt författarskap att den mest betydelsefulla delen av Eurasien var randområdena längs kusten från norra Skandinavien till Berings sund mellan Asien och Amerika. Det området kallade han för ”rimland” eller ”randområde”. Det var ett buffertzon mellan landmakterna och sjömakterna.

Det eurasiatiska randområdet förfogade över fruktbara områden med rikligt av regn och större materiella resurser än hjärtlandet. Spykmans slutsats var därför att den makt som behärskade randområdet också behärskade Eurasien. Den som behärskade Eurasien hade därmed kontroll över världens öde.

Kampen om världen pågår därför främst i randområdet i Eurasien och de kring detta liggande haven.

Det är här landmakter och sjömakter kämpar om kontroll.

Alfred Thayer Mahan (1840 – 1914) var en amerikansk amiral och sjömaktsexpert och i sina huvudverk presenterade han det betydelsefulla sammanhanget mellan sjömakt och ett lands nationella styrka.

Historiskt sett hade dominansen av handel på haven varit nyckeln till Englands styrka. USA behövde till skydd en stark flotta med baser både i Karibiska havet och i Stilla havet.

President Theodore Roosevelt studerade med intresse Mahans teorier och kom också att inrätta baser för den amerikanska flottan enligt Mahans teser.