GEOPOLITIKENS ÅTERKOMST

Dagens Industri, Stockholm, publicerade den 29 april 2014, en debattartikel av säkerhetsexperten Johan Wictorin om geopolitikens återkomst. Wiktorin menar att Investors vd Börje Ekholm hade rätt när han sa i en intervju i Di att ”geopolitiken har kommit tillbaka” som en viktig faktor för att förstå omvärlden och för att kunna fatta rätt beslut. Utdrag nedan:

Han har en mycket viktig poäng. Geopolitiken är ofta underskattad i svensk kontext, men det är bland annat geopolitiken som är drivande bakom den ryska aggressionen i Ukraina. För att förstå sådana mönster gäller det att tvärvetenskapligt kunna analysera bakomliggande faktorers betydelse och dess inbördes relationer. De ekonomiska konsekvenserna kan vara både överraskande och betydande när stater agerar utifrån geopolitiska motiv.

“Ett av de starkaste motiven till det ryska agerandet när det gäller Ukraina är den infrastruktur som transporterar rysk energi.”

Med geopolitik menas geografins effekter på utrikes- och säkerhetspolitiken. Faktorer som ingår är bland annat demografi, topografi, fysisk belägenhet och storlek liksom naturresurser och utbyggd infrastruktur.

Det finns olika skolor inom geopolitiken, men en grundläggande parameter är relationen mellan sjömakt och landmakt. I den anglosaxiska världen är synen att det är ytterst en stark flotta som garanterar handelsförbindelserna och möjligheten att projicera militär makt varhelst det behövs.

Klassiska kontinentalmakter som Tyskland och Ryssland är med sitt läge hänvisade till landmakten, där bland annat de naturliga terrängvariationerna och inre transportvägar som bergskedjor och floder är viktiga faktorer liksom en stark armé.
I botten ligger en sentens från den brittiske geografen Halford Mackinder:

”Who rules Central and Eastern Europe commands the Heartland. Who rules the Heartland commands the World-Island. Who rules the World-Island commands the World.” (1904)

”Hjärtlandet” innefattar bland annat Ukraina, vars spannmålsproduktion redan Mackinder pekade på.

Kinesiska manövrar i Asien och Afrika bär en tydlig geopolitisk strävan att komma åt jordbruksmark, mineraler och energifyndigheter. Transporterna av dessa råvaror kommer på sikt att ytterst garanteras av en starkt utbyggd flotta. För att stödja denna med underhåll etablerar Kina en mängd relationer med länder längs Indiska Oceanen.

Mycket av skeendena i Centralasien och Gulfstaterna med sina stora energireserver förklaras också av den komplexa väv som vävs i internationella relationer. Så håller exempelvis Saudiarabien på att slutföra en enorm pipeline till Röda havet för att minska risken att få sin export instängd i Hormuzsundet vid en konflikt med Iran.

Många av de större handelsavtalen med regeringar inblandade, ändrade diplomatiska relationer och militära samarbeten runt om i världen har geopolitiska realiteter och ambitioner som utgångspunkt.

Genom att bättre förstå hur dessa hänger samman kan svenska ministrar, riksdagsledamöter och näringslivsföreträdare bättre värdera riskpremier för olika slags investeringar, men också förutse nya handelspolitiska möjligheter uppenbara sig i framtiden.

Johan Wiktorin, vd för Brqthrough och redaktör på Kungliga krigsvetenskapsakademin.

(Kommentar: Den som vill veta mer om geopolitisk teori kan konsultera Bertil Häggmans bok, Geopolitik – en introduktion (2009). Wiktorin och Ekholm har rätt när de hävdar att geopolitiken är på väg tillbaka. Det är viktigt att påpeka att den som skapade termen geopolitik 1899 var en svensk statsvetare och geograf, professor Rudolf Kjellén. Dennes geopolitiska skrifter studeras ännu i det tjugoförsta århundradet noga runt om i världen medan hans gärning ofta förtigs i Sverige. Sedan något år finns det också Fritz Wolders danska bok om geopolitik, Kampen om kloden.)

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: