FORSKNING OM KALLA KRIGET VIKTIG DEL AV PSYKFÖRSVARET

Svenska Dagbladet publicerade den 3 december 2014 en artikel av Mats Johansson om SVT dokumentärfilmenSpionen som hamnade i kylan. Enligt tablåtexten handlar den om ”Stasispionen Aleksander Radler som slutade sin karriär som kyrkoherde i Svenska kyrkan.” Utdrag nedan:

Filmaren Ryszard Solarz berättar med finansiering av svenska Filminstitutet om mannen som under 24 år (1965-1989) arbetade som agent för östtyska Stasi. Under kodnamn ”Thomas” förekom han först i Birgitta Almgrens bok Inte bara spioner (2011), men namngavs när medier följde upp. Känd i Stasiarkiv på 90-talet visade sig Radler ha varit inte bara teolog från Lund, kyrkoherde i Burträsk och gästprofessor i Umeå.

Expressen läste över tusen dokument från Berlin och intervjuade angivna studiekamrater(25/6 2012). Deras ”brott” hade varit att hjälpa folk som ville fly. För dem följde år i fängelse, förstörda liv, självmord. Radler belönades med en Stasiprofessur.

Konfronterad med uppgifterna var hans kommentar: ”Jag är oskyldig. Allt är bara lögner.” En månad senare kunde DN publicera ett erkännande.

Vid ett seminarium i Stockholm nyligen vittnade Anders Törnvall om DDR-intresset för den svenska skolvärlden, som han kartlagt i ett intressant mönster (kan ses i Axess-TV Play).

Denna historieforskning (kommentar: om kommunistisk subversion) är en del av civilsamhällets bidrag till psykförsvaret, desto viktigare som nya generationer inte upplevt det delade Berlin, det delade Tyskland, ett delat Europa, en delad värld under det första kalla kriget.

Dessutom tog historien inte slut 1989. DDR-staten upplöstes, men många sympatisörer lever. Stasis agentnätverk övertogs av KGB och dess efterföljare. Som ledarskribenten Gunnar Jonsson påpekar (DN 7/11) är stommen i det tyska vänsterpartiet Die Linke, som nu vinner delstatsval och påverkar tysk socialdemokrati, ”ättling i rakt nedstigande led till det östtyska kommunistparti som styrde diktaturen DDR”.

Inte bara där är det fråga om levande historia. Också i den svenska vänstern, långt in i socialdemokratin, talades om DDR som förebild – så bra barnomsorgen var, och kulturen! Vi minns, ty om Radlers Stasikollega, kulturnätverkaren Sascha Anderson, har Björn Cederberg vittnat i Kamrat spion (2007) och om andra kopplingar genom åren skriver Christoph Andersson i Operation Norrsken (2013).

Mats Johansson är ordförande i tankesmedjan Frivärld.

Kommentar: Varför nöja sig med forskningen om mullvaden Radler. Eller enbart Stasi:s operationer i Sverige. Sovjetunionen och dess andra kolonialstater arbetade lika intensivt som Östtyskland under det kalla kriget på att närma Sverige till Sovjetimperiet. Det behövs ett akademiskt projekt som tar sig an hela det kalla kriget och utforskar hela den av Moskva ledda verksamheten riktad mot Sverige. Ett sådan projekt kan initieras av riksdagen och betalas med skattemedel eller finansieras av någon privat stiftelse. Arbete pågår redan på privat initiativ med att utforska ”Arvet efter 1968”.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: