PIETISM I SYDÖSTRA SVERIGE – KRISTIANSTAD OCH KARLSKRONA

Inledning

Den pietistiska rörelsen har sitt säte i staden Halle an der Saale söder om Berlin (Franckestiftelserna). Den grundades av den snillrike August Hermann Francke.

De svenska krigsfångarna efter slaget vid Poltava 1709, som hamnade i västra Sibirien, förde pietismen till Sverige. Där mötte den dock motstånd från Svenska kyrkan. Pietismen kom att påverka fromhetslivet i Skåne och Göinge under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. På prästgården i Allerum i nordvästra Skåne verkade prästen Johan Sundius, som fick stöd av ägaren till Kulla Gunnarstorps slott, hovjunkaren Diederic Christian Conov.

Under Stora nordiska kriget började pietsimen också utbreda sig till Kristianstad och Karlskrona.

Kristianstad

Provinsialläkaren Sigfrid Leopold (1640 – 1722) blev anfader till en i Sverige berömd släkt. Det har varit en hel del tveksamhet om var han föddes men det torde numera vara tämligen klart att han var född i staden Spremberg i dåvarande kurfurstendömet Brandenburg. Han gifte sig med dottern ( Helena Broome (1655 – 1725) till en invandrad engelsk vetenskapsman (Tomas Broome, ursprungligen väl Broom) vars släkt senare också blev framstående inom svensk vetenskap. Han var den förste ägaren till Snäckestads gård i Vånga och verksam vid de skånska saltpeterssjuderierna. I samband med giftet flyttade Leopold, troligen utbildad vid universitetet i Frankfurt an der Oder, som i dag ligger alldeles vid tysk-polska gränsen, in på Snäckestads gård.

Giftet blev barnrikt. En av sönerna följde i faderns fotspår och blev läkare. Owe Leopold tjänstgjorde bland annat som frivillig läkare i den av pesten starkt drabbade universitetsstaden Lund. Sjukdomen härjade svårt i Skåne i början av 1700-talet.

Pappa Leopold var pietist och som huslärare till barnen anställde han studenten Adam Schröder (sedermera biskop i Kalmar). Schröder var konservativ pietist och han påverkade starkt en annan son till doktor Leopold, Thomas Leopold (1693 – 1771). Den sonen blev emellertid radikalpietist. Det innebär att han förordade att bibeln skulle få läsas i hemmen och att vanliga människor borde få samlas till bönemöten utan medverkan av någon präst i svenska kyrkan. För detta fängslades han och tillbringade flera årtionden i fängelse. Den sista tiden förvarades han under svåra förhållanden på ett av Sveriges mest beryktade fängelser, Bohus fästning, där han också avled.

En son till provinsialläkaren blev tullförvaltare. Denne fick i sin tur bland annat sonen Carl Gustaf Leopold (1756 – 1829), som senare adlades under namnet af Leopold. Med tiden blev han medlem av Svenska Akademien och en av Kung Gustav III:s favoritskalder.

Avslutningsvis bör nämnas att Sigfrid Leopold också hade anknytning till Blekinge. Han var under en tid husläkare hos greven och amiralen Hans Wachtmeister i Karlskrona. Den blekingska huvudstaden var under den tidiga pietismen ett betydelsefullt centrum.

Om Thomas Leopold finns omfattande information på nätet och i artikeln ”Litteratörer och läkare, guldmakare och kättare från Snäckestad – anteckningar om släkten Leopold i Vånga på 1700-talet” (Handlingar ang. Villands härad, 1993) av Mats Pettersson kan man fördjupa sig i en mängd intressanta detaljer om släkten Leopold.

Karlskrona

De första pietisterna i örlogsstaden Karlskrona, grundad 1680, kom från Tyskland i början av 1700-talet.

Stadens centrum är nu ett UNESCO-världsarv och en av Europas bäst bevarade äldre örlogsstäder. Där fanns också en tysk församling med egen kyrka ritad av en av Sveriges främsta arkitekter på den tiden.

Under det Stora nordiska kriget kom huslärare från Halle. Först kom magistern Johann Werner Pause och Johann Schade (inte att förväxlas med Johann Kasper Schade, som avled 1698 i Berlin. Schade besökte familjer i staden och läste, sjöng och bad. En våg av pietism spred sig bland stadens köpmans- och hantverkarfamiljer.

Verksamheten blev dock kortvarig. Pastorn vid Tyska församlingen, Julius J. Kristoffer Hauswolff var en nitisk försvarare av luthersk ortodoxi. Han lyckades snabbt få de bägge pietistiska lärarna från Halle utvisade från Sverige.

Redan 1703 kom nästa huslärare från Halle, Kristofer Ernst Scultetus till Karlskrona. Hans arbetsgivare var den förmögne köpmannen Claus Saur. År 1705 anlände magister Johann Hübener, som enligt Hauswolff var en ”ärkepietist”.

En fältskär vid amiralitetet torde ha varit den förste pietisten i Karlskrona. Enligt Amiralitetskonistoriets protokoll förhördes han som misstänkt för att ha läst tysk pietistisk uppbyggelseliteratur. Starck kom undan med en varning.

Slutsatser

Svenska Kyrkans forskning om pietismen är koncentrerad till Stockholmsområdet. Även Dalarna och Norrland har något litet uppmärksammats. Sydöstra Sverige har dock av någon anledning lämnats utanför. Denna korta essä är därför ett försök att visa på vikten av upplysning om den pietistiska verksamheten i Sveriges två sydligaste landskap.

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: