Preussisk renässans?

Tyskland har efter murens fall upplevt en renässans för den 1945 upplösta staten Preussen, dess historia och kultur. Redan 1986 förde den dåvarande östtyska regimen vid firandet av 200-årsminnet av Fredrik den stores död tillbaka hans ryttarstaty till Unter den Linden i Berlin. Den finns givetvis kvar nu och ser mycket bättre ut efter en grundlig renovering.

Det har skrivits en rad böcker om Preussen under de senaste årtiondena: Sebastian Haffners ”Preussen ohne Legende” (1978), Marion Gräfin Dönhoffs ”Preussen – Mass und Masslosigkeit”. Nya tjocka biografier om Preussenkungarna har kommit ut. Haffner skrev i sin bok att han med den ville befria Preussen från två legender: den ”svarta” legenden, som de allierade skapade 1947 då de upplöste staten Preussen och den ”gyllene”, att Preussen alltid sett som sin uppgift att ena Tyskland.

Större delen av Preussen på Fredrik den stores tid ligger nu i Polen, Ryssland och Litauen. Kvar i Tyskland finns egentligen bara kärnlandet kring Berlin och den omgivande delstaten Brandenburg. Det finns få stater som satt känslorna så i svallning som Preussen. Samtidigt kan man inte jämföra Preussen med Bayern eller Sachsen. Det var i stället ett konglomerat av territorier.

Vilka var då de preussiska dygderna, det positiva: pliktuppfyllelse, lydnad, fromhet, tolerans, trofasthet, öppenhet mot flyktingar, enkelhet. Listan är lång och imponerande.

Fredrik den store var en liberal monark. Landet erkände som ett av de första Förenta Staterna. Ett år före sin död undertecknade Fredrik ett vänskapsfördrag med USA, som av George Washington betecknades som ”det mest liberala fördrag, som någonsin tecknats mellan två oavhängiga stater.” Brandenburg-Preussen tog 1685 emot tiotusentals franska hugenotter och gav dem fristad i Berlin, Stettin och Königsberg (nu ryska Kaliningrad). Från Schlesien, Österrike, Schweiz och Holland kom religionsförföljda till Brandenburg. I den preussiska landsrätten infördes tidigt en rättighetskatalog liknande den som finns i den amerikanska författningen. Likhet inför lagen var inte en tom fras i Preussen.

Preussen var inte heller krigshetsande. En genomgång av krig mellan 1680 och 1940 visar att Preussen-Tyskland förde mindre angreppskrig än England, Frankrike, Spanien och Ryssland. Landet var således inte någon barbarisk soldatstat utan centrum för kultur, litteratur och vetenskap.

Tysklands roll efter 1945 har varit att vårda det goda i det preussiska arvet. 2001 var det utställningen ”Preussen 2001 – en europeisk historia” (Charlottenburgs slott), ”Marksteine: Eine Entdeckungsreise durch Brandenburg-Preussen” (Kutschstall, Potsdam).

Sedan 2001 har det kommit en rad nya böcker om Preussen. En av de viktigaste var ”Iron Kingdom: The Rise and Downfall of Prussia, 1600-1947” av Christopher Clark, ett massivt verk på 816 sidor, som utkom 2006. Den torde ha bidragit till att förändra den anglo-saxiska bilden av Preussen.

Advertisements

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: