HELIKOPTRAR: DÅLIGT SAMHÄLLSSKYDD OCH BRISTANDE BEREDSKAP

Årets storbränder (2018) har på nytt avslöjat ett stort svenskt problem: bristen på helikoptrar inom alla samhällsområden. Vid Estoniakatastrofen fick många sätta livet till på grund av för få helikoptrar vid räddningsinsatserna.

Sedan har det varit 2001 års misstag med den högteknologiska men oprövade helikoptern NH90. Försvarets Materielverk (FMV) hade varnat (s) för att välja den europeiska helikoptern. Ett bättre alternativ hade enligt FMV varit den amerikanska Sikorsky S92, som var beprövad. Regeringen (s) gick emot FMV.

Vid katastrofer i Sverige saknas nästan helt helikoptrar vid de regionala räddningstjänsterna. Helikopterbrist försenar också polisen vid större insatser.

I väpnad konflikt är det särskilt viktigt att soldaterna vet att de snabbt kan evakueras och få vård när de såras i strid. Den svenska helikopterbristen inom försvaret är därmed ett allvarligt hot mot stridsdugligheten och stridsmoralen i svenska förband. I Afghanistan riskerade sårade svenskar få vänta fyra till sex timmar på sjukvård. Svenska helikoptrar saknades helt. Man fick huvudsakligen förlita sig på tyska helikoptrar.

En jämförelse (siffrorna från 2018) ger vid handen att det amerikanska försvaret har flest helikoptrar i världen (5 758). Störst i Europa är Frankrike med 570 helikoptrar. För att få en uppfattning om de svenska bristerna görs här en jämförelse med Danmark och Schweiz. Sverige har ett territorium på ungefär 450 000 kvadratkilometer och det svenska försvaret har 52 helikoptrar. Danmark med en yta om ca 43 000 kvadratkilometer har 35 helikoptrar och Schweiz med ett territorium på cirka 41 200 kvadratkilometer har 42 helikoptrar.

Sjukvårdens ambulanshelikoptrar är ett annat svenskt bristområde. 2015 fanns det inga helikoptrar i Småland, på Öland och i Skåne och Blekinge. I Region Skåne verkar det nu som åtminstone frågan utreds efter en rad påstötningar bland annat från Kristdemokraterna.

Den svenska helikopterbristen har varit ett problem under årtionden. Förbättringar har skett men problemet kvarstår. De svenska politikerna har svårt att förstå problemets omfattning och allvaret i situationen. Det är först vid stora olyckor och svåra brandkatastrofer som problemen uppenbaras. I fredstid kan man få hjälp från andra europeiska länder. För krigsplaneringen framstår det dock som alltmer nödvändigt att Sverige går med i NATO.

Advertisements

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: